Gamla goda råd 1

Ur Fiskeboken, utgiven 1961 på Tidens förlag, närmare bestämt kapitlet om haspelfiske (författat av Bertil Högbom), saxar jag några goda råd som är lika aktuella nu som de var då. Och som lika ofta förbises nu som då.


"...det finns andra möjligheter att avbromsa kastet på ett mjukare sätt. Det vanligaste som anbefalls är att försiktigt räta ut pekfingret så att linan får svirra mot detta och hejdas lagom tills man stoppar det helt genom att lägga fingret mot trumman."

"Det andra momentet i kasttekniken som absolut måste övas in kommer då kastet är avslutat och betet tar vatten. Det gäller då att sträcka linan innan man börjar veva in, annars kan man få det nästan lika trassligt som i annat spinn. De flesta avslutar kastet genom att slå igen linföraren med veven och det faller sig då alltför naturligt att fortsätta med invevningen. Det är detta som är fel. man ska göra en paus och höja spöt så att linan blir ordentligt sträckt innan den spolas upp på rullen."

Gör man en korrekt avbromsning så är linan tillräckligt sträckt när betet landra för att man ska kunna påbörja hemtagningen direkt. Detta är viktigt särskilt när man fiskar med sjunkande beten över grunda bottnar. Då har man helt enkelt inte tid att sträcka linan i efterhand (eftersom betet då hinner fastna i bottenvegetationen) utan måste ha kontakt med det omedelbart. Det händer, för övrigt, inte helt sällan att en fisk hugger betet genast när det landar. har man inte gjort en avbromsning så att linan i det momentet är tillräckligt stram missar man dessa hugg.